Denna natt sover jag oroligt, jag vrider mig fram och tillbaka i soffan. Jag vaknar av att det känns som om någonting dras upp och ner på min hals och rädslan kommer krypande. Hoppas det inte är den där apan igen!
När jag sakta öppnar ögonen ser jag Manne som står 1 centimeter i från mitt ansikte, han håller krampaktigt en machete i handen . Han har ett belåtet flin på läpparna och ett jack med torkat blod, det börjar vid höger ögonbryn och slutar vid hakan och han säger:
-Godmorgon Sabina, hur mår du?
-Manne vad håller du på med?
Min rädsla växer och jag känner en blodsmak i munnen för jag har råkat bita hål i läppen. I rummet känner jag en svag doft av svett och blod. Plötsligt svarar Manne:
-Jag behöver ett lik som jag kan hänga upp, så att kannibalerna håller sig borta från mig och St: Bernard!
Denna gång växer flinet och då ser jag min chans, jag kastar mig upp och ut genom dörren, Manne skriker bakom mig och han springer efter mig. Jag faller ihop av att mitt ben värker. Manne tar tag i mig och sedan blir allt svart för jag blir nerstoppad i en säck. Jag hör hur Manne går iväg och till min stora lycka har Manne lämnat den stora macheten i säcken! Nu kan jag ta mig ut ur säcken och ta mig från det här stället med macheten som krycka. Men jag måste vänta till det blir natt för trots allt kan jag se ut genom en liten springa där säcken har knutit ihop.
Det börjar att mörkna nu. Sakta börjar jag skära mig ut med macheten sedan sakta sakta kryper jag ut, jag stöttar mig krampaktigt på macheten. När jag kommit in bakom några träd vandrar jag ut i djungeln.